Det var en gång en kofta. Det var den BESTA KOFTAN i hela mitt liv. På alla sett och vis var den den BEST KOFTAN. Den var det skägg som höll min bringa i ett varmt grepp under bryskt kyliga vinternätter, den var den mjuka hand som höll mig ljummen under augustinatten. Den passade till alla kostymer, förkläden och blusar på alla personer som kom i dess väg. Koftan användes varje dag, i ur och skur i minst 6 år. (den var antagligen stickad i en ull/syntet-blandning, och det var bara syntettrådarna kvar till slut)
Nu är koftan icke mer. Det är en f.d. kofta. Den längtar till de Norska fjorderna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar